Men det är inte prioriteringar det handlar om. Inom vården har det alltid, och måste det med alltid, förekomma en viss prioritering mellan olika diagnoser. Stopplistorna innebär istället att vissa diagnoser helt utestängs från den offentligt finansierade vården. Behöver man exempelvis skaffa en andra hörapparat tvingas man betala den själv.

Därmed har politikerna genomfört ett systemskifte i den svenska vårdpolitiken. Ju mer pengar du har desto mer omfattande vård får du tillgång till. Paragrafen »Lika vård för fattig som rik» stämmer därmed inte längre och alla löften inför valet om att satsa på »skola, vård och omsorg» är glömda.

Men det handlar inte heller bara om hur patienter öppet utestängs från vissa behandlingar om de inte har råd att betala. När vårdcentral efter vårdcentral läggs ned är det i lika hög utsträckning en fråga om alla de som inte längre i praktiken har tillgång till primärvård.

Samtidigt utgör de här nedskärningarna inga verkliga besparingar eftersom primärvården är bevisat kostnadsbesparande i längden. Det som sker är en medveten privatisering av vården.

För att motivera nedskärningarna hänvisar politikerna till att det saknas pengar. Det argumentet håller dock inte vid en närmre granskning. Visserligen dras både landsting och kommuner med budgetunderskott, men Sverige är rikare än någonsin. Problemet är dels bristen på fördelningspolitik, med företagen som gör större vinster än någonsin och rika människor som betalar mindre och mindre i skatt. Dels utgörs problemet av det EU stadgade budgettak som hindrar stora satsningar på den offentliga sektorn.

Men genom att gömma sig bakom EU-direktiv och snäva budgetar, som partikollegorna i riksdagens beslutat om, säljer i själva verket landstings- och kommunpolitikerna ut ännu ett område till marknaden och skapar nya områden för kapitalisternas vinstjakt.

De privata vårdgivarna tillåts sko sig på det offentligas bekostnad och allt mer resurser överförs från det offentliga till den privata vården. På det sättet går våra skattepengar till kapitalister som gör vinster på våra sjukdomar. Och politikerna står snällt och ser på.

Vi kräver därför att alla nedskärningar stoppas. Pengar finns, både i företagens och i statskassan. Dessutom måste all offentlig finansiering av privat vård upphöra. Resurserna behövs i den offentliga vården.