1. Hur har Göran tänkt att den nya grundlagen ska införas?
När beslutet om en ny grundlag är fattat i ministerrådet återstår en ganska lång ratificeringsprocess. Förslaget måste godkännas av alla EU-ländernas parlament, i ett flertal länder ska det genomföras folkomröstningar innan frågan kan behandlas i respektive parlamentet. Om ministerrådet kan fatta beslut redan nu på sitt möte i december, vilket ordförandelandet Italien hoppas på, står ännu skrivit i vatten.

Storbritannien kräver undantag från centrala delar av den nya grundlagen. Hur som helst ett fördrag kan tidigast vara klart vid årsskiftet. Därmed kan namninsamlandet pågå längre tid än de par månader som mp pratar om. Det finns med andra ord inget, i denna process, som hindrar en folkomröstning i Sverige till exempel nästa höst.

2. Vilka länder kommer att rösta?
Danmark, Irland, Frankrike, Luxemburg, Spanien, Nederländerna, Portugal och Tjeckien har redan beslutat sig för att folkomrösta. Diskussioner om folkomröstningen förs för fullt i Italien, Finland, Belgien, Slovenien, Österrike, Ungern, Litauen, Polen och Slovakien.

Även i Storbritannien och Tyskland hålls dörren öppen för folkomröstning.

3. Vad innebär den nya grundlagen?
Hela förslaget handlar om ökad makt för de stora staterna på de små och nya medlemsstaternas bekostnad. Förslaget innebär bland annat följande:

• EU-konventets förslag innebär ökad makt till EU i riktning mot en EU-stat.
• EU får en egen konstitution. Bara stater har konstitutioner. En EU-president väljs på två och ett halvt år eller fem år och blir en sorts statschef i den framväxande EU-staten.
• EU får en egen utrikesminister och euroländerna får en egen ekonomi- och finansminister.
• EU:s rättighetsstadga blir juridiskt bindande för medlemsländerna och kärnan i den nya EU-konstitutionen med EU-polis och EU-åklagare.
• En europeisk häktningsordning införs där svenskar kan bli utlämnade och häktade för brott i andra EU-länder även om brottet inte är straffbart i Sverige.
• EG-domstolen blir en federal överdomstol.
• I artikel 10:1 tar EU-lag över såväl svensk lag som grundlag. Det betyder att EU-lagar och beslut i EG-domstolen tar över vad vi beslutar i regering och riksdag om allt från utrikespolitik till yttrandefrihet.
• EU:s medlemsländer kan endast lagstifta på områden där EU väljer att inte lagstifta.
• EU kan i nya artiklar utvidga sin kompetens till nya politikområden, utan att medlemsländerna kan säga ifrån,
• Majoritetsbeslut införs för ytterligare 30-talet politikområden och blir huvudregeln vid beslutsfattande.
• Vetot försvinner med några undantag.
• EU:s ministerråd föreslås till och med självt kunna ändra sina beslutsregler från enhällighet till majoritetsbeslut.
• Social- och arbetsmarknadsfrågor, civilrätt, folkhälsa, rättsfrågor och transporter är nya områden där EU får beslutsmakt.
• EU skall bli en försvarsallians med ömsesidiga försvarsförpliktelser "med alla till buds stående medel" som i Nato.
• De EU-länder som vill ge EU tillräcklig militär kraft skall kunna gå före med ett "strukturellt samarbete". Sverige kan stå utanför men riskerar ändå att bli indraget i EU-försvaret vid konflikter. Försvarssamarbetet skulle totalt rasera vad som finns kvar av den svenska alliansfriheten.

4. Varför vill ni inte folkomrösta samma dag som valet till EU–parlametsvalet?
För att vi anser att valet till EU-parlamentet bör bojkottas.
Miljöpartiet har bråttom i sin namninsamling och vill se en folkomröstning om den nya grundlagen samma dag som val hålls till EU-parlamentet. Där har de tänkt vinna röster. Vi anser att detta vore väldigt olyckligt.

Orsaken är att EU-parlamentet är en illegitim församling som inte har någon förankring i svensk opinion. EU-parlamentet är av särskild sort, skild från de nationella parlamenten, genom att dess enda syfte är att ge EU-konstruktionen en demokratisk fasad. Det vore därför att göra EU-projektet en stor tjänst att lägga folkomröstningen på samma dag.

EU-parlamentet har bara yttranderätt till EU-kommissionens förslag, inget annat. Därför är det rakt igenom ett bluffval till ett bluffparlament.

Nu framställs det från EU:s håll att parlamentet får mer makt och EU på så sätt blir mer demokratiskt. Det stämmer att EU-parlamentet får mer frågor på sitt bord att yttra sig om, men fortfarande ingen beslutande- eller verkställande makt, alltså fortfarande ett låtsasparlament.

Bojkottkravet är något som ligger helt i linje med den svenska opinionen. Det visar klart och tydligt det senaste EU-parlamentsvalet från 1999 då hela 62 procent vände EU-parlamentsvalet ryggen.

Opinionsundersökningar i samband med valet visar att en majoritet av de som bojkottade valet gjorde det som en medveten handling, och grundade det på insikt om att EU-parlamentet är maktlös och valet en bluff.

Förtroendet för EU och därmed förtroende för parlamentet är mycket lågt. Detta visade EMU-folkomröstningen, där åsikten att EU och EMU var odemokratiska var ett starkt skäl för många att rösta nej. Det bästa sättet i EU-parlamentsvalet manifestera EU-motståndet bland svenska folket är att uppmana till en bojkott av EU-parlamentsvalet.

Ett bra datum för en folkomröstning är nästa höst. Det ger god tid för mobilisering.