Publicerat den 12 november 2003
Idag har riksdagen diskuterat förslaget till ny konstitution för EU. Från talarstolen har folkföraktet duggat tätt. För trots att vi nyss såg en massiv nej-seger där nejet till EMU också var ett nej till mer av demokratiexport så tänker nu regering och riksdag själva besluta om Sverige ska acceptera EU:s nya grundlag. Någon folkomröstning vill inte regeringen se.
Vi hävdar att nej-segern är ett tydligt besked om att Sverige inte bör ge upp ytterligare makt till EU. I enlighet med detta måste Sveriges regering i respekt för folkomröstningens resultat lägga in sitt veto mot förslaget om ny grundlag för EU eller utlysa en folkomröstning.
Danmark, Irland, Holland och Luxemburg kommer att hålla folkomröstningar om den nya grundlagen. Även Frankrike och Portugal kommer med all sannolikhet att få rösta om förslaget. Diskussioner om folkomröstning förs också i Italien och Spanien. Varför ska inte vi få säga vårt om denna grundlag?
Jo för att överheten är rädda för att få på käften igen. För att ett nej till grundlagen i praktiken innebär ett nej till EU-medlemskapet som sådant.
Många röster har också höjts bland överheten mot folkomröstningar som en del av den demokratiska processen, folket är för dumma att avgöra de stora frågorna, detta bör överlämnas till experterna menar man.
Därför vill de inte utlysa en folkomröstning i frågan. Folket får inte stå i vägen för monopolkapitalets vilja. Eller som sossen Harry Schein uttryckte det: »Jag menar att det kan vara mer demokratiskt att lämna över den politiska makten till en byråkrat i Bryssel. Han behöver inte fnaska för väljarna. Jag menar att folk i allmänhet inte är mogna att fatta beslut i viktiga frågor.»
Monopolkapitalet och den politiska makteliten och överheten i stort vill minska det folkliga inflytandet och samla mer makt hos sig själva, för de inser att om de ska kunna driva den samhällsutveckling de håller på med så kan de inte fortsätta styra som tidigare. Man vill inte ge arbetarklassen chansen att säga nej.
Men vad skulle den nya grundlagen innebära om den blev verklighet? Konventet har konstruerat ett författningsförslag som nästan omvandlar EU till en federativ statsbildning. Riksdagens egen tidning »Från Riksdag och Departement» sammanfattar konstitutionsförslaget med följande ord: »Bara att man använder ordet konstitution signalerar att det är frågan om ett slags statsbygge».
För svensk del innebär det också att EU:s lagar gäller före svensk grundlag. Om det till exempel uppstår en konflikt mellan tryckfrihetsförordningen och EU-rätten så blir det EU-domstolen som avgör om vår egen grundlag gäller eller inte. I artikel 10.1 finns detta svart på vitt: »Konstitutionen och den rätt som antas av unionens institutioner genom utövandet av de befogenheter som den tilldelats skall ha företräde framför medlemsstaternas rätt».
Den nya grundlagen innebär också fler överstatliga beslut. Antalet områden där unionen kan fatta tvingande beslut över huvudet på riksdagen och andra nationella parlament fördubblas från 34 till 70.
De stora ländernas makt ökar också på de små ländernas bekostnad. Beslut om så kallade europeiska lagar och ramlagar ska tas med en majoritet av medlemsländerna som representerar minst tre femtedelar av unionens befolkning. Det innebär att de fyra stora kan bestämma helt över unionen.
Dessutom stärks EU-parlamentet på bekostnad av riksdagen. Detta framställs som något demokratiskt men sker på bekostnad av framför allt ministerrådet, det vill säga medlemsländernas regeringar, och i slutändan medlemsländernas folkvalda parlament, det vill säga de nationella demokratierna.
I artikel 24 finns ett annat omvälvande förslag. Och det är att EU:s stats- och regeringschefer på egen hand kan omvandla artiklar där det krävs enhällighet till majoritetsbeslut. Tidigare har det krävts godkännande av medlemsländernas nationella parlament.
Sammanfattningsvis en grundlag som gör EU till en odemokratisk stat. En grundlag som vi måste stoppa!
RKU har tagit fram två affischer som kan användas i arbetet mot den nya grundlagen. De kan beställas från RKU på e-post: rku@rku.nu.