Alla ledande politiker måste ständigt rannsakas för vad de gör och säger; de måste tåla motargument, också hårda motargument. Det är en del av demokratins väsen. Men de skall inte behöva leva under hot och de måste självklart skyddas från varje form av attacker mot liv och lem. Ett samhälle som tillåter politiskt relaterat våld, alldeles oavsett om våldet riktas mot ledande politiker eller mot människor med misshaglig politisk uppfattning, utvecklas oundvikligen i mer sluten riktning; våldet tjänar objektivt reaktionens och de elitistiska maktgruppernas intressen.

Mordet reser många frågor. Om motiv. Om avsaknaden av skydd. Om hur det kunde ske på allmän plats. Om hur gärningsmannen kunde komma undan så lätt. Innan alla fakta ligger på bordet finns det dock ingen anledning att spekulera kring dessa frågor. Man kan bara konstatera att SÄPO har mycket att redovisa, precis som efter mordet på statsminister Olof Palme 1986.

En fråga kräver dock omedelbara svar: Hur skall folkomröstningen om EMU ges en värdig och legitim demokratisk inramning i en situation då mordet på Anna Lindh utlöst ett nationellt trauma?
Riksdagspartiernas ledare beslutade på torsdagen att genomföra folkomröstningen som planerat. På söndag går därmed svenska folket till valurnorna för att säga sitt om EMU. Man behöver inte ha några invändningar mot det. EMU-frågan har diskuterats länge och de flesta människor är inställda på att rösta på söndag.
Riksdagspartierna beslutade också att avblåsa själva kampanjen. Ja- och nej-sidan skall fortsätta att sprida informationsmaterial, men debatter och mer utåtriktade arrangemang ställs in. Man behöver inte ha några invändningar mot det heller. Argumenten för respektive mot EMU är väl kända för de flesta människor. Några dagars uteblivet kampanjarbete spelar därför inte så stor roll vad gäller väljarnas möjligheterna att ta ställning.

Med detta sagt måste dock konstateras att folkomröstningen om EMU kommer att gemomföras i en mycket speciell situation, rentav under onormala politiska förhållanden, där själva sakfrågan - ja eller nej till EMU - kommer att skymmas av mordet på Anna Lindh och den bestörtning mordet utlöst.

Det råder inte minsta tvekan om att ja-sidan tjänar på denna situation. All historisk erfarenhet visar att människor i tider av bestörtning och chock tyr till det ledarskap som finns och litar till det - inte av sakskäl, utan av känslomässiga skäl. Detta lägger ett speciellt demokratiskt ansvar på ja-sidan och inte minst på statsminister Göran Persson.
Ja-sidan och Göran Persson måste vädja till människor att inte låta ställningstagandet till EMU påverkas av mordet på Anna Lindh; måste tydligt klargöra att demokratin och folkomröstningens demokratiska legitimitet kräver att väljarna tar ställning i sak och röstar efter egen övertygelse. Annars finns överhängande risk för att den verkliga folkviljan inte kommer att manifesteras i folkomröstningsresultatet på söndag.

Givetvis kommer mordet under alla omständigheter att påverka folkomröstningens resultat. Men för att resultatet skall bli legitimt i denna onormala situation, krävs att ja-sidan på detta sätt tydligt avsäger sig den fördel den givits under så tragiska omständigheter.

RKU kommer givetvis att följa den kampanjordning som gäller efter mordet på Anna Lindh, det kräver anständigheten och respekten. Under de sista dagarna kommer vi därför att nöja oss med att sprida flygblad och sälja vår tidning Rebell. Vi bejakar givetvis den bestörtning mordet utlöst, ty vi är lika bestörta som alla andra. Men samtidigt framhåller vi - och förhoppningsvis alla med oss - att alla väljare på söndag måste göra vad de kan för att sätta sig över bestörtningen, ty folkomröstningen om EMU rör Sveriges framtid och då måste sakargumenten ha företräde.
I sak har ingenting förändrats av mordet på Anna Lindh. EMU är och förblir ett icke-demokratiskt elitprojekt; är och förblir ett hot mot arbete, välfärd och demokrati.
Därför uppmanar vi till att rösta NEJ.

Göteborg 11 september 2003 klockan 14.45