Beskedet kom som en chock för Bolivias informationskanaler, dagen D var här. Tidigare hade medierna trott att första maj i Bolivia endast skulle inkludera folkliga demonstrationer, några uttalanden från regeringens sida, och ett tillkännagivande av bytandet av den nuvarande nyliberala arbetsrättslagen till den gamla.

I sitt anförande hävdade Morales att dem dåvarande avtalen mellan företagen som exploaterar landets fossiltillgångar och den bolivianska staten, är olagliga i och med att dem inte gått igenom kongressen i sin tid då dem vart omsatta i praktiken. Presidenten sade att dem skyldiga för givandet av denna strategiska tillgång för Bolivias folk, var landsförrädare och skyldiga till att ha lämnat ifrån sig landets nationella självbestämmande till utländska intressen.

»Bolivia var det första landet på den latinamerikanska kontinenten som nationaliserade sina gastillgångar, nationaliseringen som äger rum idag är den tredje i landets historia och den sista.» Morales fortsatte; »det här är ett uttryck för en ny nationalism som inte längre har som sina huvudprotagonister, militärer eller en urban medelklass (som den revolutionära nationalismen från 50-talet)utan den består av en grupp fackföreningsorganisationer och sociala rörelser, som har ett kooperativt samarbete, och som identifierar sig som 'indianer' som vart exkluderade från Bolivias grundande som nation år 1825.»

Enligt dekretet 28.701 - »Heroes del Chaco» (Chacos hjältar), vilket refererar till kriget mellan Paraguay och Bolivia (1932-1935) - slås det fast att ägandet och den totala kontrollen av Bolivias gas och olja, tillhör staten. Man kan alltså se denna handling av den socialistiska regeringen på två sätt, ena är att en expropriering har ägt rum eller att man tar tillbaka folkets kollektiva egendom tack vare en demokratisk process.

Den nuvarande ägaren av den bolivianska gasen och oljan är alltså staten, eller mer specifikt det statliga oljebolaget YPFB. Företagen som vill förnya sina avtal med YPFB och köpa fossilbränsle av Bolivia, har fått 180 dagar på sig att gå med på regeringens nya avtal.

Den bolivianska staten har beräknat att denna handling kommer att bidra med, 780 miljoner dollar i statskassan från tidigare 140 miljoner dollar. Man menar att dem här nya intäkterna ska användas till att bemöta dem fattigas och folkets behov, samt användas för att återuppbygga en stat som ska ha till uppgift att kunna erbjuda landets befolkning en rad tjänster som staten bör göra. Man menar också att den här också är en symbolisk handling, i och med att man garanterar landet sin rätt till sitt nationella självbestämmande.