Publicerat den 15 december 2004
Det är något underligt med partiskheten. I onsdagens Dokument inifrån visar SVT en dokumentär som tar ställning för politikerna mot det protesterande folkflertalet i de aktuella sjukhus- och skolnedläggelserna, och som påpekar att det är svårt att vara politiker i dagens samhälle. På de borgerliga ledarsidorna läser man samma dag hur bra det är att en dokumentär utgår från politikernas verklighet och inte som Barbro Hedvall på DN utrycker sig: den »populistiska mobbens» verklighet.
Det underliga eller det rent förjävliga med det hela är att om samma dokumentär hade valt att ställa sig på det protesterande folkets sida så hade inte samma hyllning till partiskheten ägt rum. Då hade Barbro Hedvall och hennes borgarsyster på SvD, Maria Abrahamson ryckt ut och snarare fördömt samma partiskhet som ett ställningstagande för det ociviliserade patrasket. Som i fallet med Cecilia Uddén då hela borgareliten förfasade sig hur hon kunde påstå att när det gäller (massmördaren och krigsförbrytaren, min anm.) George W Bush gäller inte opartiskheten i statlig radio.
Det är även något underligt med demokratin i dagens Sverige. De borgerliga och Socialdemokraterna har fått för sig att vårt system med representativ demokrati är överordnat folkmakten. Att folket inte ska lägga sig i vad politikerna beslutar och helt enkelt ska acceptera hur den offentliga sektorn monteras ned när EU kräver budget i balans och mindre resurser till det offentliga.
Man ska acceptera att riksdagen helt övermäktigt beslutar att de är mer lämpliga att fatta beslut om en så viktig fråga som EU:s nya grundlag utan att tillfråga folket. Att all makt ska utgå från folket verkar ha gått våra riksdagsledamöter helt förbi.
I den här debatten om politikerförakt och folkligt engagemang visar borgarna (inklusive sossarna) verkligen prov på sin demokratiska trovärdighet samt att folket är mycket mer demokratiskt sinnade än de borgerliga ledarskribenterna och förtroendevalda. Om man verkligen vill få bukt med detta politikerförakt, som verkar vara ett borgerligt modeord numera, måste man se vad som skapar det, eller rättare sagt vilkas politik som är så verklighetsfrånvänd att människor tar till gatan i en hela tiden ökande ström.
Vi kommunister gör ingen hemlighet av att vi tar parti för de protesterande massorna. Inte när demokratin hela tiden trycks tillbaka av högerkrafter. När det gäller demokratin har folket alltid rätt, och till skillnad från borgerligheten anser vi att det folkliga engagemanget alltid är överordnat de så kallade demokratiska spelreglerna.
Niklas Lindgren