Men kan man verkligen vara överraskad över det som skett? Går det att avvisa det som enskilda händelser, som snedsteg?

Nej, nej och åter nej.

Det som visas på bilderna är det praktiska resultatet av den herrefolksmentalitet som präglar den amerikanska utrikespolitiken i allmänhet och ockupationen av Irak i synnerhet. Vem kan bli överraskad av att amerikanska soldater våldtar och förnedrar enskilda irakier, när hela landet utsätts för ett kollektivt övergrepp? Hela Irak våldtas, hela Irak förnedras, hela Irak förvägras mänskliga rättigheter och värdighet.

Det är inte de enskilda amerikanska och brittiska soldaterna som är de största bovarna. Nog för att de ska straffas som krigsförbrytare, inget snack om den saken. Men de verkliga krigsförbrytarna, Bush, Rumsfeld, Blair och resten av herrskapet, kommer undan genom att lägga all skuld på dessa soldater.

När Bush höll sitt desperata tal på arabiska TV-kanaler igår vägrade han att be om ursäkt för de brott som skett. Det är lika bra det. Hans ursäkt är inget värd. För de brott som han gjort sig ytterst skyldig till finns inga ursäkter.