–Det största jämställdhetsproblemet är den plats som tjejer respektive killar tar. Diskussionerna på lektionerna är dominerade av killar. Speciellt när det handlar om politik eller samhällskunskap, berättar Leon Falk som går naturprogrammet i Ånge.

Detta med att killarna tar mer plats på lektionerna är något alla de fyra elever som Rebell har pratat med belyser.
Kenth Sandfridsson som läser samhällsprogrammet i Karlstad tycker att skolan borde vara en motpol till det som vi får lära oss i resten av samhället.
– Vi hamnar i könsroller. Skolan måste bli bättre på att tidigt lära ut att det inte måste vara så. Till exempel genom att lära tjejer att våga ta mer plats, säger han.

Att könsroller fortfarande existerar i så väl klassrummet som på lunchrasten är också något som DEJA kommer fram till i sin utredning. De skriver i sitt slutbetänkande att »både pojkar och flickor hindras av traditionella könsroller».
DEJA uppmärksammar dessutom att eleverna ofta umgås i enkönade grupper under fri tid i skolan. De poängterar vidare att detta isärhållande är något som lärarna kan bidra till genom att förmedla stereotypa föreställningar om kön.

Hur könsroller förstärks inom skolan är något som det kan vara svårt att sätta fingret på. I DEJA:s utredning görs det genom en intervju med en förälder, »Jenny», med två barn i lågstadieålder.
Hon ger exempel på små saker som lärare säger, som kan kännas obetydliga, men som i sitt sammanhang ger en helhet – där uppfattningar om hur tjejer och killar ska vara förs vidare och förstärks. Exempelvis när läraren säger till hennes son: »Nej, inte så. Du ska ju måla innanför kanterna...nej...äsch, gå och titta på hur Katja och Elin har gjort. Och så gör du likadant.»

Eller när lärare förstärker isärhållandet mellan tjejer och killar genom att i olika sammanhang göra denna uppdelning. »Jaha, då ska vi plocka ihop nu…flickorna kan börja med att lägga tillbaka sina saxar, och sen pojkarna...» eller »Nu är det dags att gå till gympan! Nu får vi se vem som är snabbast att hämta gympakläderna – killarna kan börja; spring i väg!»
På så sätt förstärker läraren bilden av att tjejerna är en grupp och killarna en.

Moa Hamark som läser samhällsprogrammet i Göteborg ger ett annat exempel där undervisningen i skolan är allt annat än könsneutral.
– Vi får lära oss mycket mer om män i skolundervisningen. Det är bara att titta i vilken historiebok som helst. Där finns drottning Kristina och Florence Nightingale med, sen är det inte så mycket mer, säger hon.

Det Moa Hamark säger får också stöd i DEJA:s utredning. I de fyra läroböckers register som de har granskat namnges 62 kvinnor och 930 män. Svenska elever får alltså lära sig om 15 gånger så många män som kvinnor.

Men det är inte bara tjejer som drabbas negativt av könsrollerna i skolan.
– Det är alltid killarna som får skit om det händer något, berättar Erik Svensson i Malmö, som också han läser samhällsprogrammet.

Även Moa Hamark kan se exempel där vissa killar kan drabbas negativt:
– Det är lägre förväntningar på killar, något som kan vara till nackdel för ordningsamma killar, säger hon.

Men den mest strukturella ojämställdheten som drabbar killar, är den som DEJA tar fast på i sin utredning, nämligen att killar generellt får sämre betyg än tjejer (omkring 10 procentenheter färre killar når grundläggande behörighet för studier på högskolan). Något som de till stora delar hänger samman med den manliga könsrollen, där det är töntigt att plugga.
Enligt DEJA är det också tydligt att egenskaper som uppfattas som traditionellt kvinnliga har låg status. Manligheten är fortfarande norm och de förbättringar som har skett inom jämställdhetens område innebär att tjejer anammar »manliga egenskaper». Detta syns bland annat inom valet till gymnasieskolan där tjejerna har gjort vissa insteg på manligt kodade program, medan killarna väljer mer könstraditionellt än någonsin.

Det Moa Hamark belyser om att det finns lägre förväntningar på killar är också något som DEJA tar fasta på och menar att det förstärker killars ovilja att engagera sig i skolan.
Men med de lägre förväntningarna på killar följer också högre förväntningar på tjejer, något som leder till mycket stress. Det är också här DEJA hittar den störts ojämlikheten till nackdel för tjejerna. Tjejerna mår nämligen väsentligt sämre än killarna i skolan. Och utsätts dessutom för mer trakasserier.

Tittar man dock något förbi DEJA:s rapport går det dessutom att se att den svenska skolan inte bara är ojämställd vad det gäller kön. Den är dessutom klassorättvis. De senaste 12 åren har andelen elever i utsatta områden som klarar gymnasiebehörighet minskat drastiskt. Det är arbetarklassens och förortens killar som har de allra sämsta betygen och det är arbetarklassens tjejer som mår sämst. Det är dessa grupper som drabbas hårdast av större klasser och mindre resurser i skolan. Dessutom är det arbetarklassens unga som har störst nackdel av de normer som skolan förmedlar. För i »duktiga flicka idealet» döljer sig också ett medelklassideal som gör att många unga i arbetarklassen känner sig främmande för det som lärs ut i skolan.

Så som så ofta hänger klass och kön samman. Kampen mot könsnormer är också en kamp mot medelklassens ideal inom skolan.

Hur kan då skolan motverka könsnormerna och nå bättre jämställdhet?
– Genom mindre klasser. I en mindre klass kommer alla fram mer, också tjejerna, tycker Erik Svensson.

Moa Hamark och Kenth Sandfridsson tar fasta på det som lärs ut i skolan och tycker att ett tydligare könsperspektiv måste komma upp i undervisningen. Moa Hamark vill också se förändringar av de läromedel som används.

Leon Falk är inne på samma spår:
– Kvinnoförtrycket måste diskuteras på samhällslektionerna. I början skulle det säkert bli högljudda diskussioner. Men det behövs. Vi killar märker inte att det är ojämställt förrän någon säger det till oss.