Kortfattat kan man säga att våldsamheterna började i Parisförorten Clichy-sous-Bois, efter att två ungdomar med nordafrikanskt ursprung dött då de försökte gömma sig i en eltransformator. Enligt den franska polismyndigheten trodde ungdomarna felaktigt att de var jagade av poliser. Men denna bild håller inte alla med om. Kritiker ifrågasätter varför man skulle fly från någonting som inte finns.

Förortsungdomar berättar om hur polisen, under förevändning av att man ska leta upp illegala invandrare, åker ut för att förhöra, arrestera och trakassera ungdomar med invandrarbakgrund. Förtroendet för polisen och samhället är kört i botten i dessa ghetton, där andelen fransmän med utländsk bakgrund är hög och arbetslösheten skyhög.

Men oavsett av vilken anledning man flydde, kom händelsen i Clichy-sous-Bois att utlösa en våg av oroligheter som spred sig i till andra förorter och ut över landet. Toulouse, Marseille, Rennes och Bordeaux är några städer som drabbats.

I media har man flera gånger pekat ut den »dåliga integrationen» av invandrare som orsak till våldet. Men för förortsungdomar som har invandrarursprung handlar det inte om att bli »integrerade» eftersom man är födda som fransmän i Frankrike. Problemet är istället att man blir exkluderade från samhället då man inte betraktas som fransmän. Man diskrimineras i tex arbetslivet och i skolan av såväl smygrasism som öppen invandrarfientlighet. De sociala konsekvenserna för dessa ghetton är förödande. Särskilt då segregationen har pågått så länge som den gjort, och särskilt då ingen bryr sig när man skriker ut sin frustration.

Ett slående exempel, som det pratas väldigt lite om nu, var massprotesterna i våras mot skolreformen och den nya skolbudgeten. Hundratusentals ungdomar och lärare deltog då i landsomfattande fredliga demonstrationer. Petitioner skrevs, elever strejkade, och alla andra tänkbara kanaler användes för att få politikernas och de ansvariga ministrarnas uppmärksamhet (däribland den också nu högaktuelle Nicolas Sarkozy). Man ville förhindra den totala förändringen från »en skola för alla» till »en skola för eliten». Man ville stoppa planerna för uppsägningen av 6 000 lärare under 2005. Vad hände?
Politikerna lyssnade, men struntade fullständigt i budskapet. Reformen och budgeten röstades igenom i ett nyliberalt nafs.

Vad är det för budskap som man sänder ut till de som vill förändring, till de förortsungdomar som är frustrerade över sin hopplösa situation?
- Vi skiter i er!

Ett sådant bemötande, i kombination med diskrimineringen och den maktlöshet förortsungdomar känner, har hittills resulterat i ca 6 500 förstörda bilar och gripandet av ca 1 200 personer. Man har skickat ut tusentals kravallpoliser för att stävja våldet och på flera platser har man infört utegångsförbud.

Det är inget gott betyg åt demokratin i Frankrike. Upploppen är inte en Ja-röst för klassamhället. Tvärt om är de ett uttryck för desperat och spontan klasskamp. De är ytterligare ett rop på hjälp, inte fler poliser.

Men med en inrikesminister som hävdar att han ska »tvätta bort slöddret» från förorterna ska man nog inte hoppas på några hjälpsändningar i första taget. Snarare kan man vänta sig en invandrarfientlig politik signerad Le Pen.