Där granskar de lagförslag och förebereder parlamentets position, alltså åsikt i frågan. Den andra grundläggande arbetsformen är det som kallas plenarsessioner – möten där man bland annat röstar om lagförslag. Parlamentet håller en veckas plenarsession varje månad i Strasbourg, och man håller också vissa kortare sessioner i Bryssel.

Stora transportkostnader
Att parlamentet sammanträder i olika länder är inte bara ineffektivt, det är också dyrt. Kostnaderna det medför att transporta papper fram och tillbaka mellan länderna, hålla tjänstemän på platserna, lokalhyror med mera, har av parlamentsledamoten Michiel van Hulten beräknats till 185 miljoner euro.

Efter utvidgningen räknar han med att det kommer att kosta 203 miljoner euro. Det finns inga närvarokrav på ledamöterna vid omröstningar i parlamentet, endast en tredjedel av ledamöterna behöver vara närvarande vid omröstningen. Detta leder till att resultaten vid många omröstningar blir slumpartade.

Skolk från parlamentet
I en artikel från TT år 2000 konstaterades att italienarna var värst. Silvio Berlusconi hade bara varit med vid var tionde omröstning (vilket i och för sig kanske är tur), och hans landsman Umberto Bossi, ledare för partiet Lega Nord i Italien, hade inte varit med en enda gång. Svenskarna låg inte heller i närvarotoppen.

När GP kartlade de västsvenska EU-parlamentarikernas närvaro låg socialdemokraten Anneli Hulthén högt bland skolkarna. 29 av 65 omröstningstillfällen hade hon missat.

Värst har frånvaron varit på fredagarna, då många parlamentariker valt att åka hem tidigare. Detta löste dock parlamentet smidigt år 2000, genom att helt enkelt avskaffa fredagsomröstningarna...