EU-lag går först
I artikel 10.1 står: »Konstitutionen och den rätt som antas av unionens institutioner genom utövandet av de befogenheter som den tilldelats skall ha företräde framför medlemsstaternas rätt». Konstitutionen är överordnad alla nationella lagar – till och med grundlagar. Om det uppstår en konflikt om till exempel yttrandefriheten så blir det EU-domstolen som avgör om vår egen grundlag gäller eller ej.

Vetorätten urholkas
Vetorätten, som är en livboj för de små medlemsstaterna, urholkas alltmer. Antalet områden där EU kan fatta beslut som tvingar riksdagen att anpassa lagstiftningen ökar från 34 till 70.

De stora ländernas makt ökar påtagligt. En majoritet av medlemsländerna, som representerar minst tre femtedelar av unionens befolkning kan köra över resten av länderna.

Parlamenten försvagas
EU-parlamentet får en starkare ställning på bekostnad framför allt av ministerrådet, det vill säga medlemsländernas regeringar, och i slutändan deras parlament. Därmed ges de stora länderna också mer makt eftersom inflytandet för de små länderna redan idag är svagare i parlamentet än i ministerrådet.

Två EU-presidenter
EU ska ha två presidenter, en för EU-kommissionen och en för Europeiska rådet. Kommissionens president får rollen som »statsminister». Europeiska rådets president blir EU:s ansikte mot omvärlden med stort ansvar för utrikes- och försvarspolitiken. Därmed skrotas det roterade ordförandeskapet i Europeiska rådet, som gett små länder visst inflytande. I stället kommer makten att koncentreras till de stora länderna. Dessutom föreslås det att EU ska ha en utrikesminister.

EU-fängelse och straff
Ett federalt juridiskt system bildas, där så kallade inrikes- och rättsliga frågor blir överstatliga. Det finns förslag på att inrätta en EU-åklagare och en europeisk häktningsordning. En EU-medborgare ska kunna utelämnas till annat EU-land, utan krav på bevis och även om personens handling inte är olaglig i hemlandet.

Dessutom ökar EU-domstolens befogenheter på bekostnad av de nationella demokratierna, eftersom EU-domstolen har stor politisk makt är den i praktiken att betrakta som en författningsdomstol.

Riksdagen förlorar makt
Riksdagen förlorar makt att självständigt besluta om allt fler frågor. Flera politiska områden - bland annat sociala frågor, miljö, folkhälsa och transportfrågor - kommer att vara en "delad kompetens" mellan medlemsländer och EU. Det innebär i praktiken att EU:s medlemsländer endast kan lagstifta på områden där EU väljer att inte lagstifta.

I artikel 24 finns ett annat omvälvande förslag, nämligen att EU:s stats- och regeringschefer på egen hand kan omvandla artiklar där det krävs enhällighet till majoritetsbeslut. Tidigare har det krävts godkännande av medlemsländernas nationella parlament.

Demokratin skrotas
Hittills har utvecklingen inom EU varit enkelriktad; EU har aldrig tagit ett steg tillbaka på vägen mot ett federativt system, som gör självständiga medlemsstater till delstater i ett Europas Förenta Stater.

Inte ett enda förslag som syftar till att återföra befogenheter till de nationella demokratierna kan spåras i konventets förslag till EU-konstitution. Sedan Sverige gick med i EU fattas allt fler beslut i Bryssel, bortom all form av folklig påverkan. När makten exporteras till Bryssel sätts demokratin på undantag. Folkrörelser och folkrörelsedemokrati förlorar sitt värde. Folkopinionen kan inte längre påverka politiken. Maktlösa politiker ger ett maktlöst folk.

EU militariseras
Unionens gemensamma försvarspolitik »kommer att leda till ett gemensamt försvar, så snart som Europeiska rådet enhälligt har beslutat det". Tills dess "skall ett närmare samarbete upprättas inom unionen när det gäller ömsesidigt försvar».

Om konventets förslag antas av EU:s medlemsländer är saken alltså redan klar: EU kommer att få ett gemensamt försvar.

Förklaringen till att fördraget också har en militär sida är att EU behöver en knytnäve för att kunna konkurrera internationellt om profiter. Den knytnäven kommer att heta EU-armén. Det är ingen bisak utan skapandet av en militär kapacitet har länge varit en av huvuduppgifterna för medlemsländerna.

I förslaget står det att EU-armén »ska tillförsäkra unionen en handlingsförmåga baserad på civila och militära resurser», uppgifterna kan innefatta »insatser med stridsstyrkor för krishantering», det är vad vanligt folk i Sverige kallar för KRIG.

Konventets förslag innebär också att om en av de stater som deltar i samarbetet utsätts för väpnat angrepp så ska de övriga deltagande staterna ge stöd och bistånd med »alla till buds stående militära och andra medel». Detta är en formulering som är mer långtgående än det ömsesidiga försvarsåtagande som finns inom Nato.

EU-armén innebär inte att det byggs ett jättelikt barrackområde utanför Bryssel dit man förflyttar 60 000 man utan det är en förändring som sker inom medlemsstaterna. Den allmänna värnplikten avskaffas på ett bräde i EU-länderna. En sådan utveckling pågår för närvarande i Sverige.

Välfärd förbjuds
Efter EU-inträdet 1995 slog Sverige världsrekord i social nedrustning. I inget annat jämförbart land skars de offentliga utgifterna ner så mycket som i Sverige. EU-kommissionen kräver ständigt att Sverige skall banta de offentliga utgifterna ytterligare och att offentlig verksamhet skall privatiseras. Den nya grundlagen innebär dessutom att utförsäljningen och avregleringen av offentliga verksamheter som post, telefoni, el, järnvägar, sjukvård och äldrevård skrivs in i grundlagen. EU-kommissionen menar nämligen att det inte spelar någon roll om en så kallad »allmän tjänst» drivs i offentlig eller privat regi.

Man är tydlig på att allt ska kunna privatiseras och att avregleringarna som skett i EU-länder de senaste åren varit positiva då de »främjat modernisering, samdrift och integrering av telekommunikationer, posttjänster, transport och energi», och hävdar helt frankt att »det saknas fog för påståendet att avregleringen har inverkat negativt på tjänsternas helhetsresultat, i alla fall vad gäller överkomliga priser och tillhandahållandet av samhällsomfattande tjänster». I grundlagen uttrycks detta med orden att »medlemsstaterna skall handla i överensstämmelse med principen om en fri marknadsekonomi med fri konkurrens» (artikel III-70).

Folkomrösta om EU:s nya grundlag
RKU anser att Sverige ska avvisa förslaget till konstitution för EU. Redan det EU som finns idag är ett helt annat och mer överstatligt EU än det som svenska folket röstade ja till 1994.
Vår statsminister och överheten hatar folkomröstningar. De vet att de kommer att få på käften igen. Eftersom förslaget till ny grundlag går rakt emot vad det svenska folket vill.

EU:s nya grundlag var en av orsakerna till att vi röstade Nej till EMU, vi vill inte se mer av demokratiexport till Bryssel. RKU kommer att använda folkrörelsen Nej till EU:s listor för att samla namn som kräver en folkomröstning.