Skylt för ett Espresso House-fik

Espresso House och effektiviseringshets

Turerna i svensk arbetsmarknads skuggsamhälle har gått sina varv. Under oktober så befann sig cafékedjan Espresso House i blåsväder och i det senaste har nu Hennes & Mauritz fått strålkastarljuset över sig.

2019-11-26

Det är ingen hemlighet längre att det är inom de branscher där vi ungdomar utgör en majoritet så förekommer svindel, lurendrejerier och en extremt förfinad utsugning av oss arbetarungdomar. Vi ungdomar blir behandlade som skit och det visar sig tydligti det som uppdagades i och med skandalen inom Espresso House. Espresso House är inte ensamma. The Phone House och McDonalds har båda två tidigare utsatt sina medarbetare för liknande metoder. Det är samma visa där som nu. Att McDonalds inte skulle ha återgått till denna tradition är ett löjeväckande påstående. Hotell- och restaurangfacket organiserar kring 37 procent inom sin målgrupp och då organiserar de framförallt på hotell där det är lättare att faktiskt bilda en fackklubb, än det är på till exempel restauranger eller krogar.

Espresso House nådde medias uppmärksamhet när det framkom den 2 oktober i nyheterna att anställda på Espresso House själva fick stå för kostnaden ifall bolaget blev bestraffade med vite för att anställda glömt fråga om kvitto. Efter den första skandalen så öppnade sig dammluckorna. Man hade glömt fråga om sugrör och fick gå på dagen, man hade fått klagomål för att sugrören var slut och fick gå på dagen, en annan blev gravid och uppsagd, råttor sköts med gevär inne i kafeet, tyska ägarfamiljen har nazistiskt förflutet, platscheferna, det vill säga mellancheferna, var tvungen att plocka bort folks löner. Missförhållandena kan radas upp i långa spalter.

Sverigechefen Stina Möller hävdar dock att man följer lagen och att påståendet att timmar plockas bort inte stämmer. Ändå vittnar platscheferna om en helt annan historia. Den främsta lönen som platscheferna har plockat bort är övertidstimmarna. Övertidstimmarna är inte reglerade genom lagen, utan genom kollektivavtal. Espresso House har kollektivavtal och har satt i system att varje arbetad timme utöver de schemalagda timmarna, är att anse som god vilja, för all städning som ska ske efter stängning ska egentligen ske under de schemalagda timmarna. Det här är intressant, för det får in oss i hur de flesta effektiviserade företag väljer att planera sin produktion. Vi börjar då tala om begrepp som just in time-manufacturing, 5S och Lean.

Alla de här begreppen har sitt ursprung i Japan och då framförallt inom tillverkningsindustrin, först hos biljätten Toyota. Dessa produktionssystem är till för att effektivisera och minska kostnaderna på rent arbetsmässiga sätt för att kunna pressa ner priserna, istället för att pressa ner självaste lönerna. Just in time-produktion är tanken att lagerutrymmen är en kostsam del i produktionsprocessen, som egentligen inte behöver vara där. Istället ska man sikta på att få produktionen och transporten att vara synkade så att den tid som behövs för lagerutrymme försvinner. Man ska alltså räkna ut tiden det tar för alla produktioner så att det sammanställs med transporten till nästa arbetsdel i kedjan. Det ska helst vara så lite tid som möjligt för lagertid och lagerutrymmet ska helst vara så litet som möjligt. Till den här delen tillhör det så kallade Kanban-systemet. Kanban är ett japanskt ord som står för typ skylt eller etikett, och är en del av inköp av produkter som är till värdeökande delar av produkten. Den här ska arbetarna sedan ta med sig till ledningen när det är nästan slut på produkten som behövs, så att det finns så lite av denna produkt i lager, men så det räcker tills de behöver beställa in nytt. Man inser nog rätt snabbt att systemet är helt värdelöst, skapar frustration och framförallt så finns det en mänsklig faktor som kan spela en avgörande roll i processen.

5S är en arbetsmetod för att hålla ordning och reda på en arbetsplats. Ni kanske har hört uttrycket ”Var sak har sin plats”. Det är vad 5S står för. Varje liten grej ska vara uppmärkt och ha sin tilldelade plats så det är lätt att hitta och lätt att få tag på. Man kan lätt här dra till minnes den vilda sopstrejk som bröt ut i Stockholm för några år sedan, när arbetarna vägrade inventera nycklarna för att kunna behålla sin trygghet i sitt jobb. De 5 S:en är japanska ord, men har översatts till svenska som ”Sortera” ”Systematisera” ”Städa” ”Standardisera” ”Se till”. Här skapas även det frustration och irritation, framförallt när systemet inte följs och varje sak faktiskt inte har sin rätta plats. Framförallt är det lätt att irritation uppstår mellan kollegor, snarare än mot ledningen.

Lean är en slags ideologisk syn över de här samtliga sakerna för att minimera resursslöseri och se till att eliminera dessa element från produktionen. Om det inte skapar ett värde till själva produktionen, så ska det inte vara en del av arbetsdagen. Lean kan sammanfattas i fem grundprinciper:

  1. Specifikt värde från utgångspunkten av slutkunden genom produkttyp.
  2. Identifiera alla steg i värdeflödet för varje produkttyp, vilket eliminerar de åtgärder som inte skapar ett värde.
  3. Gör värdeskapande steg som förekommer i tät följd så att produkten flyter smidigt mot kunden.
  4. När flödet är igång låter det kunderna ta värdet från nästa del av värdeflödet.
  5. Då värde specificeras blir värdeflöden identifierade, bortslösade steg tas bort, justeringar utförs och processen startar om tills perfektion uppnås i en form där perfekt värde skapas helt utan något slöseri.

Vilken drömvärld lever de i, undrar man.

Men nu kanske läsaren undrar hur vi börjat prata om tillverkningsindustri, istället för Espresso House och H&M? Men det är just det, att de här principerna är ju inlagda även inom dessa branscher. Allting som Just in time-manufacturing, 5S och Lean innebär är satta i system. När vi snackar om underbemanning inom Espresso House, så handlar det om att det räcker för att uppnå kundservice med en barista istället för två. Eliminering av resursslöseri. Städning efter den schemalagda tiden, är egentligen menat att göra samtidigt som man jobbar under den schemalagda tiden. Eliminering av resursslöseri. Det här är alltså ett systematiskt problem, inte ett Espresso House-problem, men Espresso House-skandalerna visar oss, som en naken kejsare, vad Lean och 5S verkligen innebär.

När Espresso House-skandalerna utlöstes så blev det ramaskri. Facket utlyste möte med högsta ledningen och har nyligen utlyst att man ska besöka varje café i Sverige. I en bransch där arbetsköparna hotar anställda med uppsägning om man tar kontakt med facket så kan vi bara önska HRF lycka till. Det har även skrivits massa debattartiklar och krönikor om kedjan, men det de missar är just de här produktionssystemen. Det är självaste roten till varför kedjan gör som de gör och förmodligen varför flera andra kedjor använder sig av liknande metoder vi aldrig får höra om.

Det är i den här kritiken som det finns en revolutionär ingångspunkt, en öppning för oss arbetare. Om vi som arbetar faktiskt börjar diskutera hur vi vill planera produktionen eller tjänsterna för att uppnå en bra produktion och kundservice, så kan vi bilda egna alternativa maktorgan istället för en företagsledning som ser det som givet att om man jobbar över så är det av ren god vilja och inte för att man inte hinner med allt på de timmar man ska arbeta. Här kan man faktiskt ställa sig själv frågan: är det inte en mänsklig rättighet att faktiskt få bestämma över sin arbetsdag?

Andreas Köhler

Fackligt ansvarig RKU
Skylt för ett Espresso House-fik