Allt fler unga tjejer mår idag dåligt. Elena Orrlöv, attitydambassadör för Hjärnkoll - en statlig satsning för att slå hål på myterna kring psykisk ohälsa - tror att tjejer mår allt sämre på grund av samhällets förväntningar på dem:
– Dagens samhälle koncentrerar sig på att man ska vara lyckad. Göra karriär. Det är viktigt att ha ett klart mål för sitt liv redan i tidig ålder. Du ska veta precis vad du vill jobba med och hur du vill att ditt liv ska se ut. Du ska dessutom kunna visa upp något som gör dig lyckad. Att vara lyckad är idag mycket viktigare än att vara lycklig.

Den bild hon ger bekräftas också av regeringens utredare och docent vid Statens folkhälsoinstitut, Sven Bremberg.
– När man just ska börja sitt vuxenliv är allt fortfarande så öppet: Vad ska man plugga? Var ska man jobba? Hur ska man leva sitt liv…? För många är den stora valfriheten en källa till stress, berättar han för Svenska Dagbladet.

Elena Orrlöv är dock noga med att påpeka att hon tycker att man ska prata om valtvång istället för valfrihet.
– Idag måste vi välja hela tiden, så det känns inte som någon frihet längre. Vi måste välja telefonabonnemang, elbolag, huruvida vi ska vara med i studentkåren och mycket, mycket annat, förklarar hon.

Oavsett vad orsaken är till psykisk ohälsa bland unga så är det i alla fall ett faktum att den ökar. Enligt Socialstyrelsen har idag nästan var tredje tjej i åldern 16–24 år regelbundna besvär med ängslan, oro eller ångest. Dessutom har var femte tjej i åldern 13-18 år huvudvärk minst en gång i veckan, var fjärde har lika ofta ont i magen och var femte flicka är ofta nedstämd. En stor skillnad mot hur det såg ut för 25 år sedan.

Det går också att se ett tydligt samband mellan nyliberalismens genombrott i slutet av 80-talet och den ökande psykiska ohälsan bland unga. Mycket tyder också på att unga människor som är i processen att skapa sin identitet drabbas hårdare av nyliberalismens motto att du skapar din egen lycka.

Elena Orrlöv har själv en bakgrund med psykisk ohälsa och kan känna igen sig i det som statistiken visar. Samtidigt beskriver hon att hon under de åren kring högstadiet, när hon började må dåligt, inte hade en tanke på att uppsöka hjälp från skolhälsovården.
– Dels fanns det ingen skolpsykolog, bara en skolkurator. Men ingen visste riktigt vad hon gjorde och hon syntes aldrig till ute bland eleverna. Hon var nästintill en fiktiv person som man fick berättat för sig att hon satt uppe på sitt kontor. Dessutom hade det känts som ett misslyckande att gå dit.

Men Elena Orrlöv tror ändå att delar av lösningen ligger just i skolan. Dels genom mer resurser till skolhälsovården. Se till att de får tid att se alla elever. Men hon tror också att det finns andra åtgärder som skulle kunna hjälpa:
– Ändra på betygssystemet så att det bara finns godkänt och icke godkänt. På så sätt går det att minska mycket av stressen. Lägg fokus på kunskapen, istället för att hetsa med betyg. Jag tror också att det skulle vara bra att ha mer livskunskap i skolan. Att diskutera vad som är viktigt i livet.

Elena Orrlöv tycker att en annan viktig aspekt, för att underlätta för dem som mår dåligt är att minska stigmatiseringen kring psykisk ohälsa. Det är fullt normalt att behöva hjälp ibland. Och när man behöver det, då måste det också vara lätt att få det.
– Idag måste du nästan ha en psykos och inte veta vem du är, för att ens kunna bli inlagd några dagar. Jag tycker att man borde kunna få komma och säga, nu är mitt liv upp och ned och då kunna få hjälp.

Hon tycker också att det är viktigt att vården blir bättre i alla led.
– Lyckas man få hjälp när det är som mest akut så upphör vården så fort som det inte längre är akut. Du slängs tillbaka ut i samhället och det saknas stöd i den här perioden, berättar Elena Orrlöv.

Hon anser att det är viktigt att se att olika människor har olika behov av vård och stöd.
– För många räcker det inte att bara prova en vårdform. Du kan behöva prova flera olika metoder innan du hittar rätt. Men här är den svenska vården väldigt enkelspårig och har svårt att tänka på nya sätt, säger Elena Orrlöv.

Hon blir provocerad av att se att vården många gånger inte heller följer upp sina behandlingar och pratar med sina patienter om vad som faktiskt har funkat för dem. Det är viktigt att vården säkerställer att det de gör faktiskt har någon effekt. Annars är risken att de få som lyckas få hjälp inte mår bättre efteråt än vad de gjorde innan.

Elena Orrlöv kan också känna sig ledsen när hon tittar på sitt CV. I dagens samhälle är det svårt att ta sig tillbaka och få en andra chans om man har varit sjukskriven.
– Det jag har lärt mig de senaste tre åren är ingen kunskap som jag kan visa något papper på, men den är så mycket mer värd. Jag har vuxit som människa.

Här anser Elena Orrlöv att dagens samhälle är helt fel ute där det bara ses till hur man ska skapa vinster, inte till att människor ska må bra. Hon är också övertygad om att det skulle kunna gå att få ned den psykiska ohälsan bland unga om man ändrade på det här synsättet. Frågan är snarare om intresset finns.
– Idag bygger normerna i samhället på de krav som gör att konsumentsamhället kan fortsätta. Köp dig lyckad är det som skriks ut och det är ju någon som tjänar på det.