I vårt samhälle är det ett välkänt faktum att kunskapen snabbt blir gammal. Det nya är det moderna och det bästa. Det gamla är förlegat och dåligt. Det som de tekniska högskolorna lärde ut för tio år sedan är stenålder idag. Ständigt nya tekniska landvinningar skall utnyttjas och tillgodogöras av oss som lever i det så kallade »kunskapssamhället».

Om vi nu skall anta att kunskapen blir allt viktigare för samhället så kommer vi osökt in på den plats där kunskapen produceras. Nämligen skolan. Att den är ett omdebatterat ämne var tydligt inte minst i förra årets valrörelse där alliansen med Jan Björklund i spetsen gick i bräschen för en reformering (läs: deformering) av det svenska skolsystemet.

Nu skulle Sverige efter allt för många år av »flum» och dekadens äntligen återta sin placering i det översta skiktet av länder i de internationella jämförelserna. Detta genom hårdare tag, tidigare betyg och mer mätbar kunskap. Om man så skulle vara tvungen att banka in kunskapen i elevernas huvuden med en mental hammare. Men vilken kunskap?

Jo, såklart den mätbara faktakunskapen! Alla rätt: mycket bra – MVG! (eller A som det kommer heta framöver). Kritiskt tänkande och bearbetning av information är sekundärt i en nygammal skola där man ser kunskapen som redan färdiga byggstenar att inplantera i elevernas huvuden.

För det är detta synsätt som genomsyrar alliansens skolpolitik. Detta trots att vi lever i en tid då vi fullkomligt översköljs av information och det blir mer och mer uppenbart att kunskapens roll är att filtrera och värdera information, inte att lära sig årtal och huvudstäder utantill.

Problemen blir extra tydliga i den nya typen av kurser som skall läsas på de så kallade »praktiska» programmen. Där är innehållet i princip likvärdigt med det som läses på studieförberedande program men det skall hinnas med på halva tiden! Gissa själv vilken typ av kunskap som kommer behöva effektiviseras bort.

I denna utveckling är det tydligt hur framför allt de estetiska och även de samhällsorienterade ämnena nedprioriteras till förmån för de naturvetenskapliga. Det ligger väl i linje med borgarnas syn på skolans roll i samhället, nämligen att producera den arbetskraft som näringslivet efterlyser. Då blir logiken solklar för vad har kapitalisterna för nytta av kritiskt tänkande arbetskraft som har självförtroende att uttrycka sig?

Sorgligt nog är det bara att konstatera att vi i Sverige år 2011 är på väg att tillbaka till en skola som ansågs modern på 50-talet. En skola vars enda uppgift är att skola arbetskraften. Då slipper borgarna obekväma element som har självförtroende och kunskap nog att ifrågasätta.