Den som vill diskutera brottsligheten seriöst måste förstås förstå hur och varför brottslighet uppkommer. Då räcker det inte att skylla på föräldrarna eller på främmande kulturer och invandring. Självklart kan många faktorer spela in men vi menar att det finns en faktor som viktigare än de andra och det är utanförskap. Människor som på olika sätt förlorat hoppet eller stängts ute - socialt, kulturellt eller ekonomiskt - riskerar att hamna i brottslighet. De allra flesta som hamnar i utanförskap gör det förstås inte, men risken ökar.

Utanförskapet kan vara rent ekonomiskt, fattigdom och misär skapar desperata individer - nöden har som bekant ingen lag. Men utanförskapet kan också vara socialt eller kulturellt, ett klassamhälle skapar ett underskikt - trasproletariatet - som lever i osäkerhet och utanförskap. Ett klassamhälle skapar också segregation, befolkningen splittras upp etniskt och religiöst. Kombineras denna segregation med klassklyftor och orättvisor ger även den en grogrund för såväl rasism som brottslighet.

Ibland sägs det att vi kommunister förringar brottslighet, eller att vi till och med romantiserar den. Det är inte sant. Brottslighet - inte minst gängbrottslighet - drabbar oftast arbetarklassen hårdast. Gängbrottsligheten bidrar till spridandet av droger som passiviserar arbetarungdomar och dess gängmentalitet är dessutom oftast en sorts extremindividualism och egoism i sin råaste form. Det är de nyliberala och individualistiska strömningarna som skapar en mentalitet om att du själv ska skapa din rikedom, att man måste slå sig fram i samhället och som glorifierar rikedom och lyx. Det är faktiskt exakt samma mentalitet som frodas bland kapitalister och borgare som i vårt kapitalistiska samhälle dagligen stjäl vår arbetskraft. Överklassens enorma företagsvinster är helt enkelt pengar stulna från oss vanliga arbetare. Ägandet av storföretag och fabriker är på detta sätt helt klart den värsta stölden! Men till skillnad från småtjuvarna så sitter stortjuvarna alltid säkert, om det så är maffialedare eller riskkapitalister. Det visade den uppmärksammade mutskandalen i Göteborg nyligen, där flera höga kapitalister och politiker avslöjades som rena maffia-brottslingarna, men trots detta kom de lindrigt undan.

När ett samhälle krisar så ökar alltid brottsligheten. Den ökar inom den arbetarklass som får det sämre ställt men också bland överklassens giriga kapitalister och politiker som genom deras roffarmetoder kan berika sig själva på bekostnad av oss andra. Det gäller för oss här nere att peka ut de värsta tjuvarna istället för att hänge oss åt “enkla lösningar” eller åt att peka ut syndabockar. Och i slutändan gäller det för oss att bygga vårt eget samhälle, socialism. Först i socialismen ges alla människor samma möjligheter att lyckas, och de ekonomiska, sociala och kulturella barriärer som håller isär oss från varandra kan rivas. Så skapar man ett rättvist och tryggt samhälle utan grogrund för brottslighet.