RKU har som sitt strategiska mål att bygga en massorganisation som organiserar skol- och arbetarungdomen i kampen för socialismen. Vårt nuvarande taktiska mål är att stärka organisationen, kvalitativt i teori och praktik samt kvantitativt i antal och bredd, för att bygga förbundet för framtiden. Under den gångna kongressperioden har RKU utökats med flertalet lokalorganisationer och det kommunistiska ungdomsförbundet har därigenom kunnat öka och befästa sin närvaro på de orter vi är verksamma på. För att gå framåt i detta arbete måste vi staka ut en adekvat riktning för förbundet att arbeta utefter. Dessa måste vägas efter förutsättningarna i klasskampen och det är utifrån dessa förutsättningar som vi måste forma vår praktik. Denna resolution lägger upp målsättningar för RKU:s politiska arbete inför de kommande två åren, som vi som förbund under kommande kongressperiod ska arbeta med och utvärdera oss mot.
Förbundet och antiimperialismen
Spänningarna på det världspolitiska planet har under den gångna kongressperioden förvärrats allt mer. I kölvattnet av kriget i Ukraina har krigshetsen nått nya höjder och den inhemska borgarklassen med dess underställda politiska etablissemanget har gjort sitt yttersta för att konsolidera Sveriges underkastelse till USA-imperialismen. Den ensidighet som präglar medierapporteringen och samhällsinformationen pekar åt ett enda håll: Sverige ska rätta sig i ledet och enhälligt försvara de imperialistiska aggressionerna och försvara det internationella kapitalets hänsynslösa utsugning.
Samtidigt har detta inte mötts av total passivitet. Framför allt folkmordet i Gaza gav upphov till en av de mest vitala solidaritetsrörelserna vi har sett de senaste åren. De förskräckliga förbrytelser som den sionistiska ockupationsmakten gjort sig skyldig till har skapat ökad medvetenhet och satt tusentals i rörelse för att markera mot detta. I detta avseende är det inte minst ungdomar som har aktiverats och därigenom skridit till handling för försvar av internationell rätt och palestinskt självbestämmande.
RKU:s antiimperialistiska hållning sticker ut i den svenska politiken. Vårt teoretiska ramverk ger en förklaringsmodell som går bortom humanismen och den spontana reaktionen mot imperialismens fasor: den slår vakt om de förtryckta folkens rätt till motstånd, visar på hur och varför den imperialistiska aggressionen ökar och vilka som tjänar på det. Detta ger oss en unik ställning bland de övriga ungdomsförbunden och därigenom en position som gör att vi har förutsättningar för att organisera den antiimperialistiskt sinnande ungdomen till kamp mot detta globala system som blottar sin karaktär allt mer.
Förbundets politik är allsidig och vi ska inte låta en enda fråga ta över vår helhetliga agitation. Men i takt med att krigshetsen förvärras och utsugningen av samt interventionerna mot de förtryckta folken ökar finns det en poäng att vi under kommande kongressperiod arbetar för att fånga upp de ungdomar som satts i rörelse till en följd av detta. Vi måste profilera oss som det självklara alternativet för ungdomar som börjat se sprickorna i fasaderna på det imperialistiska systemet och värva dem för socialismens sak. Om vi lyckas med detta kan vi se fram emot en ökad medlemstillväxt och en ännu mer effektiv utbyggnad av det kommunistiska ungdomsförbundet.
Mål för kongressperioden
- Öka den antiimperialistiska agitationen och propagandan i vårt utåtriktade material.
- Ett målmedvetet arbete bland lokalorganisationerna för att knyta an till den antiimperialistiskt sinnande ungdomen och lokala sammanslutningar som arbetar mot samma mål.
- Ökad internationell kontakt på central nivå med progressiva organisationer som står i motsättning till imperialismen.
Utåtriktat arbete
Det utåtriktade arbetet är avgörande för RKU. Den centrala funktionen spelar en stor roll i att sprida vår politik och visa upp vår organisation för omvärlden. Men den viktigaste och mest avgörande insatsen sker lokalt. Förbundet är inte starkare än summan av våra lokalorganisationer och det dagliga arbetet som utförs inom ramen för dessa är livsviktigt för att stärka organisationen och den fortsatta organiseringen av skol- och arbetarungdomen. Utan livskraftiga lokalorganisationer, inget livskraftigt förbund.
I detta arbete krävs rutin och regelbundenhet. Det krävs av lokalorganisationerna att basarbetet sker målmedvetet för att synas och påvisa närvaron av det kommunistiska ungdomsförbundet på sina respektive orter. Men det krävs också att lokalorganisationerna granskar sitt arbete och utifrån intern utvärdering utforskar förbättringsområden och skapar grogrund för en ytterligare tillspetsning och effektivisering av förbundsarbetet. Därtill är det de lokala styrelsernas ansvar att se till att tillgången på material är god och tillräcklig för att uppfylla dessa tidigare nämnda mål.
Utöver detta måste lokalorganisationerna se till att vårda de kontakter och potentiella medlemmar man knutit an till under arbetets gång. Sympatisörersarbetet får inte hanteras på slentrian, utan måste ske taktiskt och utifrån en hög planmässighet.
Mål för kongressperioden
- Alla lokalorganisationer ska ha regelbundet basarbete.
- Det utåtriktade arbetet måste ske planmässigt och utvärderas.
- Alla lokalorganisationer ska ha ett medvetet och planmässigt sympatisörsarbete.
- Alla medlemmar och lokalorganisationer ska ha tillgång till relevant material.
Arbetsplatsarbete
I Sverige råder idag en näst intill helt ensidig klasskamp där arbetsköparna flyttar fram sina positioner och bit för bit tar tillbaka det arbetarrörelsen en gång i tiden har vunnit. Resultatet av detta ser vi unga när vi kommer ut från skolorna till en arbetsmarknad med otrygga anställningsformer och löner som inte hinner ifatt prisutvecklingen på mat, bostäder och energi.
Den svenska arbetsmarknadsmodellen med sin samförståndsanda har under lång tid gjort LO-facken till garanter för arbetsfred och storföretagens konkurrenskraft på den internationella marknaden. De reformistiska försöken att släta över kapitalismens motsättningar har visat sig vara en återvändsgränd. Om arbetarklassen på nytt ska kunna ta steg framåt i klasskampen och i framtiden kasta hela det kapitalistiska systemet på historiens soptipp måste samförståndet brytas. Vägen dit är den självständiga arbetarkampen för de egna intressena. Vi kan se hur sådan kamp blossar upp då och då på sina håll men de saknar idag nationell omfattning och organisation. Dessutom motarbetas och försvåras den av både arbetsköparna och av LO-förbunden själva, samt från politiskt och juridiskt håll.
För vårt moderparti har bejakandet av den självständiga arbetarkampen och det organiserade arbetet på arbetsplatserna varit en grundpelare ända sedan bildandet. RKU ställer sig uppgiften att organisera arbetarungdomar i kamp för deras intressen och vinna förtroende bland dem för vår revolutionära politik. Det måste därför vara självklart även för oss att arbetsplatserna är en viktig arena för vårt förbundsarbete. Även arbete på yrkeslinjerna på gymnasieskolorna och oppositionellt arbete inom fackföreningarna hör hit.
Under den gångna kongressperioden har vi tagit vissa steg framåt i det här arbetet genom tillsättandet av en arbetsplatspolitisk sekreterare, upprättandet av en regelbunden kontakt mellan denna och Kommunistiska Partiets arbetsplatsutskott och arrangerandet av en arbetarkonferens tillsammans med partiet. Den kommande centralstyrelsen måste fortsätta utveckla det här arbetet som ett led i att stärka förbundet politiskt och organisatoriskt och för att vi ska kunna bli ett förbund som Sveriges arbetarungdomar vet att de kan lita på.
Precis som allt annat förbundsarbete måste arbetsplatsarbetet skötas planmässigt och kollektivt men vi måste också med nödvändighet pröva oss framåt och våga vinna nya erfarenheter för att hitta de bästa vägarna framåt. Vi har en värdefull kunskapsresurs i Kommunistiska Partiet när det kommer till detta som vi kan och bör använda oss av.
De ungkommunister som jobbar inom arbetaryrken bör se det som sin uppgift att ständigt verka för kollektivt självförtroende och kollektivt agerande bland sina arbetskamrater och skapa förutsättningar för självständig kamp. Därtill är det viktigt att arbeta för att synliggöra och vinna förtroende för hela förbundets politik och knyta samman de aktuella frågor och krav som finns på den egna arbetsplatsen med vår analys om varför kapitalismen är ohållbar och om nödvändigheten av socialism och politisk organisering
Mål för kongressperioden
- Centralstyrelsen ska bevaka och analysera händelser på arbetsmarknaden och i klasskampen och söka nya former för att utveckla förbundets arbetsplatsarbete. I detta arbete tar centralstyrelsen hjälp av Kommunistiska Partiets arbetsplatsutskott.
- Lokalorganisationerna ska stötta yrkesaktiva medlemmar i att komma igång med politiskt arbete på deras arbetsplatser. Där det finns förutsättningar bör lokalavdelningarna verka för att bilda arbetsplatsklubbar.
- Förbundet ska bli synligare på arbetsplatser och på yrkeslinjerna på gymnasieskolorna.
- RKU:are som är medlemmar i facket bör använda detta som en arena för agitation genom att skicka motioner till årsmöten och kongresser, skriva i fackförbundspressen etc.
Centralstyrelsens uppgift
Inom RKU praktiserar vi den demokratiska centralismen. Där utgör kongressen förbundets högst beslutande organ och denna väljer förbundets högsta verkställande organ, vilket är centralstyrelsen. Centralstyrelsens uppgift är att leda förbundet mellan kongresserna samt att verkställa de uppgifter och beslut som kongressen har beslutat om. Därtill så spelar centralstyrelsen en viktig roll i utbyggnaden av förbundet. Den har i uppgift att hålla kontakt med både loka- lorganisationerna och de enskilda medlemmarna samt att delge dessa direktiv i det kontinuerliga förbundsarbetet. I slutändan är det på de lokala nivåerna som detta förverkligas. Men centralstyrelsen har här en pådrivande roll att spela. Dess arbete kan inte bara stanna vid att se till att förbundets aktiviteter fortgår, utan måste också utveckla förbundsarbetet. Genom tydligare direktiv och förs-lag på varierande metoder kring arbetet kan centralstyrelsen stärka förbundet som helhet.
Centralstyrelsen är skyldig att rapportera och informera om sin verksamhet till lokalorganisationerna och orterna med enskilda medlemmar. I enlighet med vår demokratiska modell är dock detta något som måste ske åt båda hållen. På samma sätt som att centralstyrelsen har ett ansvar med kontakten med de orter där förbundet är verksam, måste de lokala instanserna också rapportera till centralstyrelsen om sitt arbete samt deras allmänna läge. Utan denna tillgång famlar centralstyrelsen i blindo och förhindras från att utföra sitt uppdrag till sitt fulla potential.
Mål för kongressperioden
- Centralstyrelsen ska aktivt eftersöka nya metoder och grepp för förbundsarbetet.
- Centralstyrelsen ska arbeta för att rapporteringen förbättras.
Levande diskussion och studier
De interna studierna och diskussionerna är avgörande för förbundets politiska utveckling. Detta måste ske utifrån behov på såväl grundläggande som mer avancerade nivåer. Under den gångna kongressperioden har RKU fått tillskott med ett flertal lokalorganisationer och stärkt vår närvaro på flera orter ute i landet. Tillskott till förbundet ställer högre krav på skolningen. Det är av högsta vikt att medlemmarna får möjlighet till studier och en möjlighet att sätta sig in i vår politik och teori. Detta ska inte vara beroende på individuella medlemmars förutsättningar: tvärtom måste detta ske kollektivt och säkerställas genom regelbundna studier inom lokalorganisationerna.
Vår interna debatt sker genom internorganet Revolutionären. Under den kongressperiod som har följt har man kunnat observera en större vitalitet inom förbundsdiskussionen, vilket enbart får betraktas som något gott. Utan intern diskussion stagnerar den teoretiska nivån och det är genom Revolutionären som de olika lokalorganisationernas uppfattningar kommer alla till dels på en nationell nivå. Trots den ökade diskussionen finns det utrymme för förbättring. Framför allt finns det ett behov av att fler lokalorganisationer engageras sig i interndebatten och att vi därigenom stärker förbundets teoretiska nivå och samlar organisationen kring våra gemensamma linjer. Varje lokalorganisation måste se interndebatten som det kollektiva ansvar det är och agera därefter.
Interndebatten är också viktig för att hålla förbundets politik aktuell och möjlig för skol- och arbetarungdom att ta till sig. Utan en levande interndebatt kan förbundet hamna snett i vilka frågor det är vi lyfter eller hur vi gör detta, eller helt enkelt missa viktiga frågor att t.ex. driva kampanj i. Det är enskilda medlem-mars och lokalorganisationers plikt att ge kritik, när de anser detta berättigat. Likaså så måste de lokala instanserna också lyfta de frågor de tycker är viktiga samt rapportera om sin verksamhet.
Mål för kongressperioden
- Kollektiva studier ska erbjudas medlemmar på alla nivåer.
- Samtliga lokalorganisationer ska i högre grad bidra till förbundsdiskussionen.