Sök på RKU.nu

Idag klockan 17:15 blev Sverige officiellt medlemmar i terroralliansen Nato. Det är en lång och utdragen process som nu får sitt slut i och med Ulf Kristersson och Tobias Billströms besök i Washington. Under dessa två år av patetiskt krypande för stormakterna har framför allt tre saker blivit övertydliga:

Svenska regeringar har länge anpassat sig efter USA:s imperialistiska krigspolitik. Men med den nya borgerliga regeringen har omfattningen kraftigt ökat, och Sverige tillhör numera de EU-länder som ivrigt stödjer USA:s folkrättsvidriga inmarsch i Irak. Vad vi ser är en fullständig uppslutning kring det så kallade ”kriget mot terrorismen”. På politikersvenska har de gamla orden ”neutralitet” och ”internationell solidaritet” bytts ut mot ”fredsfrämjande insatser” och ”internationell säkerhet”.

Strax efter fyra på morgonen den 24:e februari 2022 avfyrades ryskt raketartilleri mot ett flertal ukrainska städer som förspel till en fullskalig invasion av ukrainskt territorium. Kriget inleddes inte den 24:e februari 2022, men det eskalerades från ett lågintensivt inbördeskrig mot utbrytarrepublikerna i östra Ukraina till en fullskalig folkrättsvidrig invasion av en suverän stat.

Sverige upphöjs ofta som ett av de mest demokratiska länderna i världen, fritt från korruption och repression. Detta stämmer inte. I Sverige finns korruptionen i det nyliberala systemet där högt uppsatta politiker studsar mellan positioner i politik och näringsliv som pingisbollar, samtidigt som de säljer ut offentligt finansierade verksamheter till sina vänner. På samma sätt regleras politiken helt av vad som är gångbart för näringslivet.

Det är på lokal nivå det märks som tydligast att de 8 partier vi vanligtvis har att välja mellan egentligen inte skiljer sig från varandra.

Under kongressperioden har krigshets och skrämselpropaganda fått spridas fritt. Vapenskramlarnas budskap har trängt sig in i varenda vrå och världen över tycks oroligheterna växa. Alla länder är inte lika skyldiga till detta skarpa läge. Det är de imperialistiska länderna, det är USA, EU, deras bundsförvanter och agenter som bär skulden. Däri hör Sverige. Denna stat som tidigare naivt beskrivits som alliansfri har släppt allt skimmer om neutralitet och fred. Den svenska utrikespolitiken är endast en förlängning av Washingtons och Bryssels imperialistiska politik.

Den nuvarande krisen drabbar inte alla lika. Medan Sveriges arbetare, studenter och arbetslösa har allt mindre kvar på kontot vid slutet av månaden så gör många av de stora företagen rekordvinster och är mycket lönsamma. Prisökningarna har motiverats av att företagen också fått ökade kostnader, särskilt till följd av rusande el och bränslepriser, men många har höjt priserna snarare för att man kunnat än för att man behövt. Man har passat på för att öka sina marginaler helt enkelt. Visst kommer en del företag säkert att slås ut, men så ser det alltid ut när kapitalismen krisar.

När Obama valdes till USA:s 44:e president, var det många som hoppades att USA:s utrikespolitik skulle förändras i grunden. Så har det inte blivit. Istället har Obama fortsatt George W. Bushs krigspolitik med att öka antalet soldater i Afghanistan.

Politikerna säger att målet är full sysselsättning, och det låter ju bra – det måste ju innebära att alla arbetsföra arbetar. Men riktigt så är det inte. Rebell undersöker vad arbetslösheten egentligen beror på, och varför den faktiskt är en nödvändig byggsten i den kapitalistiska ekonomin.

På hösten är film ett bra sätt att förströ tiden, när det regnar för mycket för att affischera eller dela flygblad. Dessutom är film också ett bra medium för att försöka förstå samtiden och samhällsförändringar. Filmen och kulturen är ju ofta en återspegling av stämningen i samhället, något som kanske blir extra tydligt i en film som Joker.