Intervju med Sylvie's Head

Studieförbund, otillgängliga replokaler och häng i skivbutiker

Under fredagseftermiddagen på Way Out West fick vi träffa Göteborgsbandet Sylvie’s head, ett ungt band från Göteborgs undergroundscen, för att snacka om ungas kulturutövande. På natten mellan lördagen och söndagen spelar bandet på scenen Skeppet i Göteborg som en del av “Stay out west”.

Sylvie's Head

Bandet, som består av sex ungdomar, satte sig ner i det svala intervjurummet, några med en öl i handen, någon med miltärjacka. 

Bandet består av: Victor Högsberg på gitarr, Mattias Rörström som själslig ledare, Gustav Danielsbacka på elektroniken, Erik Grahn som sångare, Albin Bureteg på bas och Hannes Lundström, även han på gitarr.

När började ni göra musik? Var det svårt i början att hitta replokaler? Var det svårt att komma igång?

Sångaren Erik Grahn svarar: “För två och ett halvt år sedan. Ja asså det var en stress då liksom, men det gick ändå ganska fort. Om man är rätt desperat eller bara vill ha en replokal så känns det som att det brukar lösa sig, om man är tillräckligt ihärdig och frågar runt.”

Skulle ni säga att livemusiken är det viktigaste för er?

Erik Grahn igen: “Nej, det skulle jag nog inte säga. Det är mer hela grejen att göra ny musik. Sen självklart att spela den för folk är ju toppen, men det viktigaste är ju att vi tycker det är härligt.” 

Gitarristen Hannes Lundström instämmer: "Jag håller med, det är väldigt kul att både framföra och “framkalla” musik.” 

“Sen är det ju mycket roligare att se responsen från en publik än typ siffror på en skärm.” Svarar Albin Bureteg, bassist.

Hannes Lundström: "Ja, så är det verkligen, det är ett bättre kvitto. Det är underbart att vara ute och spela och så får man höra från folk att de tyckte det var bra eller att de typ vill starta eget band nu. Det är ju det bästa kvittot på att man gör någonting bra. Och att det man gör inte bara är för en själv heller.”

“Det är ju kassa tider liksom kulturellt, så jag tror att vi måste ut på gatorna mer och spela, inte stänga in oss. Nu förlitar man sig på olika förbund & föreningar för att ha replokal, det är rätt torrt och inte så kul eller sexigt. Jag tror man måste ut mer och visa upp sig, och inte vara rädd för vad någon tycker. Man blir ju nästan alltid glad när man hör någon spela musik, om det inte är helt kasst eller för hög volym typ.” Svarar gittaristen Victor Högsberg.

Upplever ni att möjligheterna för ungas kulturutövande blir färre?

Gustav Danielsbacka svarar: “Det är väldigt mycket att man får ta saken i egna händer. Det finns ju möjligheter att fixa eget men det är ju inte som att man får så mycket stöd, från någon institution eller så.” 

Erik Grahn håller med: “Det är ju väldigt svårt om man inte känner någon, det bästa man kan göra är ju att hänga i skivbutiker och fråga runt, hitta kompisar som är likasinnade och bara göra det själv, det var så vi började också.”

Under denna mandatperiod har kulturbudgeten skurits ned, och pengar som tidigare gått till kulturskolor och tillgängliga replokaler prioriteras bort till förmån för den ökade försvarsbudgeten. 

Tycker ni det borde bli lättare för unga att ta del av musik & kultur?

Bandets “själsliga ledare” Mattias Rörström svarar: “Det finns skitmycket jag är förbannad på regeringen för just nu, men det här är nog det största. Jag skulle inte säga att Tidö-regeringen har tagit några beslut som lett till att unga inte kan ta del av kultur för det kan de genom Youtube och nätet i allmänhet, 13+ (åldersgräns) konserter eller vad som helst liksom. 

Men de (Tidö) har totalt dragit ut inälvorna på alla studieförbund, det finns inga pengar, det finns färre tider, de stänger igen, replokalerna är inte så lättillgängliga som det var för en själv typ. Jag är uppväxt i studieförbund och att man började spela genom det. Jag har en irritation över det, jag tror det finns väldigt stora problem som högerpolitiken orsakat för unga med att komma igång och ha band till exempel, eller möjligheten till att skattefinansiera att man till exempel bokar ett band som Sylvie’s Head till en ungdomsgård för att spela för folk som är under arton.”

Hur tror ni man löser det då? Är det genom mer offentliga medel till kulturen?

Mattias Rörström igen: “Jag tror att man måste återskapa ett system som har "definansierats". Se till att pengarna går till unga och inte som jag upplever det nu att samtalet är att alla som är “drivna” till att spela musik kan lösa det själva, det kan de och det kommer de göra ändå. Men att komma igång är en annan sak och då behövs samhället, som kan ge det där lilla lyftet liksom. “

“Folk måste ju bry sig också, om det bara är musiker som bryr sig så blir det ju uppenbarligen dåligt.” säger Victor Högsberg.

Mattias Rörström: “Jag tror folket vill, men jag tror att politiken just nu skickar ut signalen att det inte är viktigt.”

Vi håller med bandet, pengarna till ungdomars kulturutövande måste tillbaks, de måste öka. Igår kom nyheten att straffbarhetsåldern sänks till 14 år, alltså kan 14-åringar nu dömas till fängelse. De resurser som läggs på att genomföra denna världsfrånvända lagändring skulle istället kunna innebära mer pengar åt kulturen, på olika sätt. 

Okej, vad har ni på gång nu? Vad borde de som ser detta veta om er?

Erik Grahn svarar: “Vi har ju släppt en skiva i maj, som går att köpa och lyssna på. Den heter “Everything is free”. “