femtonde

Ungdomar inom arbetarklassen i Sverige befinner sig idag på en orättvis arbetsmarknad. Vi får motta ständiga attacker från våra arbetsköpare, mellanchefer och politiker inom Januariöverenskommelsen och det konservativa blocket. Våra rättigheter på arbetsplatsen ska inskränkas på alla möjliga sätt. Provanställningar, projektanställningar, vikariat och allmän visstid ska användas för att sätta oss i gissel hos arbetsköpare som lever på vår otrygghet och osäkra ställning på arbetsmarknaden.

Den senare hälften av den gångna kongressperioden har präglats av den världsomspännande pandemi som viruset covid-19 givit upphov till. I slutet på 2020, började antalet smittade stiga i stora delar av världen och mycket tyder på att virusets effekter kommer att bli långdragna. Pandemin har påverkat i stort sett alla delar av samhället och på många håll påvisat de klara bristerna i det kapitalistiska systemet.

Vi befinner oss i en allt djupare reaktionsperiod. Privatiseringar och nedskärningar tilltar i ökad takt. Medan många går arbetslösa, så fortsätter näringslivstoppar att ostörda ta ut massiv profit. Det politiska klimatet fortsätter sin vandring i högerträsket: arbetsrätten tycks bli allt mindre självklar och frågor om trygghet samt kriminalitet används för att fördunkla roten till varför saker ser ut som de gör, samt för att distrahera från reella lösningar. I svensk politik suddas ideologiska skiljelinjer ut allt mer till förmån för marknadliberalismen som en helig överideologi.

Klimatkrisen har skärpts och allvaret blir allt mer oundvikligt. Det är därför inte konstigt att vi i ungefär två års tid har sett en stor ungdomsrörelse för att stoppa klimatkrisen. Enorma demonstrationer och regelbundna aktiviteter har spridit sig över jorden. Detta är bra och nödvändigt. Skol- och arbetarungdomen lär sig politisk aktivism och vi får demonstrationsvana. Men vad är rörelsens innehåll, vad är dess riktning? Med endast ett fåtal undantag är detta en helt lös rörelse där vi finner krav på att “politikerna ska lyssna forskningen”.

Samma dag som denna kongress går av stapeln så är det 90 år sedan skotten i Ådalen föll. Den 14 maj 1931 beslöt sågverks- och massafabriksarbetare i Ådalen på ett protestmöte i Frånö att gå i sympatistrejk med arbetarna på Marmaverkens cellulosafabrik i Hälsingland, som vid det laget hade strejkat i över ett halvår. Det var därtill en reaktion på de strejkbrytare som satts in i Sandviken och Utansjö i Ådalen, där arbetarna redan strejkat under en längre tid. I samband med mötet marscherade 7000 arbetare mot den villa i Lunde där strejkbrytarna var huserade.

24 procent. En fjärdedel av vi unga var arbetslösa under 2020. Det är en absurd siffra, hur tänker de styrande att det ska gå ihop? I pandemin blir alla utsatta på olika sätt, vi unga förväntas isolera oss hemma och klara oss igenom den utsatthet det innebär, samtidigt som arbetena ryckts undan för att rädda företagen.

Mitt under brinnande pandemi mördades George Floyd av Minneapolis-polisen, något som blev startskottet på stora demonstrationer över hela världen, för ett stopp av polisbrutaliteten och för att uppmärksamma att rasismen lever och frodas i det system vi lever i. Många kommer säkert ihåg bilderna på polisstationen i Minneapolis som stod i brand, när de svarta amerikanarna hade fått nog. Man tog till gatorna och man har ännu inte gett sig.

Vi har ett tufft pandemiår bakom oss där många förlorat hela eller delar av sin inkomst på grund av uppsägningar och permitteringar. Det är många som har oroat sig över hur de ska betala sin hyra. I den frågan tornar ytterligare mörka moln upp sig.

Under kongressperioden har krigshets och skrämselpropaganda fått spridas fritt. Vapenskramlarnas budskap har trängt sig in i varenda vrå och världen över tycks oroligheterna växa. Alla länder är inte lika skyldiga till detta skarpa läge. Det är de imperialistiska länderna, det är USA, EU, deras bundsförvanter och agenter som bär skulden. Däri hör Sverige. Denna stat som tidigare naivt beskrivits som alliansfri har släppt allt skimmer om neutralitet och fred. Den svenska utrikespolitiken är endast en förlängning av Washingtons och Bryssels imperialistiska politik.