Protester har skakat Frankrike i ett par veckors tid. Franska gymnasieelever har tagit över gatorna, inledningsvis i protest mot skicket på deras skolor. Det råder en total lärarbrist, med klasser på uppemot 35-40 elever utan en ordinarie lärare. Samtidigt är skolbyggnaderna inte adekvata vilket blev påtagligt under sommarens värmebölja, där skolorna visade sig helt oförmögna att hantera hettan.
Eleverna lyfter i sina protester att samtidigt som situationen på deras skolor blir allt mer ohållbar så föreslår Macrons regering i sin budget att frysa välfärdsarbetarnas löner för fjärde året i rad, samtidigt som summan som går till militären fortsatt är kolossalt stor.
Studiemiljön för eleverna, samt arbetsmiljön för skolpersonalen,fungerar inte, men det är inte heller det enda som hundratusentals protesterar mot.
Rörelsen har under protesternas gång fått en bredare profil, elever sida vid sida med arbetare från Frankrikes största fackföreningar protesterar nu mot Macron och hans nedskärningspolitik som helhet. Situationen på skolorna är bara ett av exemplen på hur krigshetsen och de tillhörande nedskärningarna i välfärden påverkar landets arbetare och befolkning.
Protesterna har mött hårt motstånd från statens våldsmonopol, polisen har skjutit ner minderåriga demonstranter med gummikulor, kastat granater och misshandlat ungdomar på öppen gata. Samtidigt skyller Macron-regeringen protesterna på Vänsterpartiet La France Insoumise och dess partiledare Jean Luc Mélenchon, medan Marine Le Pen och hennes högerextrema Rassemblement National som vanligt skyller på invandrare. Utbildningsminister Edouard Geffray har nyligen gått ut med att han planerar skicka ut 3000 lärarvikarier till landets mest behövande skolor. Gymnasieeleverna och deras organisationer har svarat med att det inte räcker, och att protesterna kommer fortsätta.
Nu protesterar arbetarna tillsammans med gymnasieeleverna, flera massmobiliseringar har backats upp av de starkaste fackföreningarna och hundratusentals har varit ute på gatorna. Det vi ser är ett symtom på kapitalismen, och en generation ungdomar som fått nog. Protesterna startades av arbetarungdomar i en förort till Paris, och den leds av arbetarungdomar landet över.
Protester av detta slag, mot klassamhällets orättvisor och grymheter är korrekta. RKU lyfter själva parollen "Välfärd inte vapen" tillsammans med vårt moderparti Kommunistiska Partiet. Det är paroller likt denna som lyfts av ungdomsrörelsen i Frankrike. Förutsättningarna för en liknande, landsomfattande, protestvåg i Sverige kan verka långt bort men vi har all anledning att ta upp kampen mot nedskärningar och upprustning här också. Det ligger i arbetarungdomen i Sveriges intresse att föra en regelrätt klasskamp precis som arbetarungdomen i Frankrike och för detta måste vi gå samman och organisera oss. RKU kämpar dagligen mot kapitalismen och dess yttringar, och för socialismen.
Vi säger:
- Välfärd inte vapen!
- Stöd de franska ungdomarna i sin kamp mot kapitalismen, nyliberalismen och nedskärningarna!
- Fördöm den franska statens brutala övervåld mot demonstranter!
- Länge leve den kämpande ungdomen, framåt för socialismen!
Göteborg 2026-10-17
