Kuba befinner sig i skottlinjen för en systematisk ekonomisk krigföring ledd av USA. I över 60 år har blockaden successivt skärpts. Det handlar inte om diplomatiska påtryckningar utan om att strypa ekonomin för att knäcka ett folks motståndsvilja.
Låt oss tala klarspråk. När USA blockerar tillgången till medicinsk utrustning, när man jagar tankfartyg och förhindrar leveranser av mat, så är det inte påtryckningar eller diplomati. Det är ekonomisk krigföring riktad mot civila. Det är en terrorhandling. Bränslebrist, släckta sjukhus och tomma butikshyllor är inte olyckliga bieffekter. Det är medvetna konsekvenser.
Det spelar ingen roll om det är Trump eller Biden som är president i USA för det är ändå samma logik. Kuba straffas inte för vad det gör, Kuba straffas för att det existerar.
År efter år fördöms blockaden i FN av världens länder. År efter år fortsätter den ändå. Detta är inte motsägelsefullt, det är en läxa. Att vädja till internationell rätt mot imperialismen är att be vargen vakta fåren. Makten sitter inte i generalförsamlingen. Den sitter i Pentagon och i vita huset.
För oss är detta en klassfråga. Blockaden riktas mot Kubas arbetarklass. Men vapnen som smids mot Kuba tillverkas i samma system som trycker ner arbetare i Sverige. Det är samma kapitalistklass som äger våra bostadsbolag, samma politiker som skär ner på välfärden, samma medier som kollar åt andra hållet när det gäller imperialismens brott.
Därför kan vi inte nöja oss med symbolisk solidaritet. Kampen mot blockaden måste bli en kamp mot våra egna härskare. Mot de svenska företag som efterlever USA:s sanktioner. Mot den svenska regering som ställer sig i ledet med Nato. Mot den borgerlighet som upprätthåller USA:s stryptag om Kuba.
Häv blockaden!
Krossa USA imperialismen!
Länge leve Kuba!
2026-03-11
